Majoritetssamhällets regler och normer har genom historien på olika sätt begränsat, kontrollerat och utestängt romer. Romers historia i Sverige och övriga Europa präglas av rasism, förföljelse, marginalisering, tvångsassimilering och osynliggörande. Det är en bidragande orsak till att många romer inte har förtroende för statliga myndigheter och att romer sällan anmäler diskriminering.
DO bedriver ett strategiskt arbete för att motverka och förebygga diskriminering av romer. Det har bidragit till att romer i ökad utsträckning anmäler diskriminering och hävdar sina rättigheter.

En stor del av de anmälningar som kommer från romer visar på en öppen antiziganism. Många romska kvinnor anmäler att de upplever diskriminering i vardagsnära situationer som till exempel när de ska handla mat i affären, besöka en restaurang etc. Ofta är kvinnornas barn med och upplever och bevittnar situationen. Diskriminering på bostadsmarknaden är också något som många romer anmäler.

Många anmälningar beskriver komplexa situationer där antiziganismen kan komma till uttryck, men där diskriminering kan vara svår att bevisa. Sådana anmälningar handlar till exempel om möten med socialtjänsten och barns situation i skolan.

DO och den f.d Ombudsmannen mot etnisk diskriminering har efter utredning tagit ställning i 25 anmälningar som rör diskriminering av romer. 7 har avgjorts genom dom och i 18 fall har förlikning ingåtts. I nästan alla fall har romer fått upprättelse.
De rättsliga processerna har gett individer upprättelse men visar också på diskriminerande strukturer. Domarna är en viktig markering från samhället som kan bidra till att driva på en samhällsförändring som innebär att romers rättigheter inte utsätts för kränkningar.

Inom kort kommer DO att presentera en rapport som beskriver myndighetens erfarenheter av att främja romers rättigheter i syfte att se hur långt detta arbete sträcker sig och vilka ytterligare insatser som behövs.