I våras släppte DO rapporten ”Romers rättigheter – Diskriminering, vägar till upprättelse och hur juridiken kan bidra till en förändring av romers livsvillkor”. Den visar att det är i det lokala, i vardagen, som romers mänskliga rättigheter kränks.

Det är bakgrunden till att DO under fem lokala möten samlar representanter för romska organisationer och representanter för kommunen för att tillsammans identifiera vilken diskrimineringsproblematik som romer möter i kommunen och vilka åtgärder som kommunen bör vidta för att romers rättigheter inte ska kränkas.

Mötet i Stockholm var det andra i raden efter att DO besökt Göteborg under våren. De andra mötena kommer att hållas i Umeå, Helsingborg och Malmö.
Det nödvändiga i att romer deltar i beslut som rör dem själva, var en återkommande synpunkt bland mötesdeltagarna i Stockholm.

– Majoritetssamhället och vi som tillhör en minoritet sitter visserligen gemensamt på nyckeln till lösningarna. Men det är romerna själva som vet vilka dörrar som behöver öppnas, sa Angelina Dimiter Taikon, lärare i Roma kulturklass.
Mötesdeltagarna diskuterade diskriminering av romer inom arbetsmarknad, bostad, socialtjänst och utbildning.

Mikael Dimiter Taikon och Angelina Dimiter Taikon, lärare i Roma Kulturklass

I bostadsgruppen diskuterades den diskriminering som många romer möter när de till exempel vill hyra en bostad och väljs bort av hyresvärden när hon eller han får reda på att lägenhetssökanden har romsk tillhörighet. Cirka 20 procent av alla anmälningar till DO från romer rör diskriminering inom bostad.

– Om man har gått via Bostadsförmedlingen och blir utsatt för diskriminering av någon av de hyresvärdar som finns där, är det viktigt att informera oss om det. Bostadsförmedlingen kan i sådant fall avbryta samarbetet med hyresvärden och dessutom försöka ordna en ersättningslägenhet, sa Kenneth Rode Kemlo, från Bostadsförmedlingen. 

Även diskriminering av mer strukturell karaktär på bostadsmarknaden togs upp.

– Jag anser att utförsäljningen av allmännyttan kan ses som en strukturell diskriminering av romer – det är ofta katastrof för romer att bli beroende av sina grannar genom att bli hyresgäst hos dem, sa Fred Taikon, redaktör på den romska tidningen É Romani Glinda.

Att hyresvärdar sätter upp krav om höga inkomster kan också slå extra hårt mot romer.

– Då romer blir diskriminerade inom alla samhällsområden och även i hög grad på arbetsmarknaden, kan krav som att man ska ha en inkomst på minst tre årshyror ses som en del av den indirekta diskrimineringen mot romer, sa Fred Taikon.

Mirelle Gyllenbäck är projektassistent i ESF-projektet ”Jämlikhet för romer på arbetsmarknaden”. Syftet med projektet är öka informationen och medvetenheten om diskrimineringsfenomenet mot romer på arbetsmarknaden inom Stockholmsregionen, både bland arbetsgivare och anställda för att ändra de sociala attityderna och stereotyperna under anställning och arbetsplatser.
Hon diskuterade tillsammans med de andra i arbetslivsgruppen det faktum att väldigt få av anmälningarna till DO från romer rör diskriminering i arbetslivet.

– Jag tror dels att det beror på att väldigt få romer får fasta jobb men också dels att de romer som är i arbetslivet vill dölja sin romska identitet av risk för att bli trakasserade, sa hon.

I den grupp som diskuterade diskriminering inom socialtjänst framhölls betydelsen av förändrade arbetssätt hos socialtjänsten. Många romer möter diskriminering i mötet med socialarbetare och det finns en ovilja från socialtjänsten att identifiera vad det är i mötet mellan romer och socialtjänsten som bidrar till att romer upplever diskriminering.

– Romers livsvillkor har i århundraden bestämts av myndigheter och betraktas fortfarande som en fråga för myndigheter. Romer betraktas sällan som individer, utan möter ofta stereotypa föreställningar. Den typ av diskriminering som romer möter i socialtjänsten är allvarlig och det bidrar till att romer inte kommer ur den mycket marginaliserade situation som många romer befinner sig i, sa Hans Calderas, tidigare föreståndare i Romskt Kulturcentrum.

Efter mötet var DO-utredaren Heidi Pikkarainen, som är ansvarig för de lokala mötena, nöjd.

– Men jag hade gärna sett att tjänstemän som verkar i kommunen i större utsträckning hade vågat reflektera över arbetssätt som kan bidra till att förverkliga de rättigheter som kommunen i sin dagliga verksamhet har i uppgift att tillhandahålla kommunens invånare, sa Heidi Pikkarainen.