Nyligen anordnade Diskrimineringsombudsmannen (DO) en konferens i Stockholm om civila samhällets stöd till individers vägar till rättigheter, delaktighet och inflytande. Bland annat presenterades en metodhandbok för civila samhällets rättighetsarbete.

På konferensen deltog omkring 200 personer som fick möjlighet att träffa representanter från arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och hälso- och sjukvården i samtal om hur man skapar förutsättningar för lika rättigheter och möjligheter och motverkar diskriminering.

– Det förebyggande arbetet och medvetenheten om diskriminerande strukturer är nyckeln till att skapa lika rättigheter och möjligheter på alla områden i samhället. Det är glädjande att intresset och engagemanget för dessa frågor är stort i det civila samhället, säger Eva Nikell, projektledare för DO:s EU-projekt Progress Vägar till rättigheter.

Vägar till rättigheter är ett projekt inom EU:s Progressprogram 2011. DO har inom ramen för projektet besökt Malmö, Eskilstuna, Umeå och Göteborg för att diskutera vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder, bostadsfrågor, sjukvårdspolitik samt inflytande och delaktighet. DO har också besökt offentliga verksamheter som arbetar med utvecklingsfrågor och träffat företag på bostadsmarknaden, kommunpolitiker och tjänstemän och haft många möten med olika intresseorganisationer i det civila samhället.

Metodhandbok

Erfarenheterna från arbetet har samlats i metodhandboken ”Vägar till rättigheter” som innehåller konkreta tips på hur individer kan få tillgång till sina lagliga rättigheter om de utsätts för diskriminering. Boken tar också upp hur diskriminerande strukturer kan motverkas, hur kommuner och myndigheter kan ta vara på den kunskap och engagemang som finns i det civila samhället för att skapa lika rättigheter och möjligheter.

Även konferensen är en del i kunskaps- och erfarenhetsutbytet mellan civila samhället och branschorganisationerna.

Rätten till utbildning och arbete

I en paneldiskussion mellan företrädare för Arbetsförmedlingen och några ideella föreningar från Malmö togs några konkreta exempel upp om hur man arbetar för lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsväsendet och arbetsmarknaden. Per Brinkemo från Somalialands Föreningen i Malmö berättar att föreningen håller kurser för ungdomar i allt från svenska koder till att skriva arbetsansökningar och CV.

– Hela 80 procent av alla arbeten förmedlas inte via Arbetsförmedlingen utan via kontakter. Våra deltagare har inget kontaktnät och de ärver heller inte något kontaktnät från sina föräldrar, därför är det oerhört viktigt att ta tag i grundläggande förutsättningar för att överhuvudtaget ha en chans att bryta utanförskapet, säger han.

Rätten till vård på lika villkor

En annan diskussion på konferensen handlade om hur man inom hälso- och sjukvården kan arbeta för vård på lika villkor. En viktig aspekt som lyftes i diskussionen är tillgången på kvalificerade tolkar inom vården. Henry Ascher som är barnläkare och ordförande i Svenska barnläkarföreningens arbetsgrupp för flyktingbarn anser att vården behöver förändra sin syn på användningen av tolk.

– Ofta ses det ses som service men det handlar snarare om patientsäkerhet. Vi behöver lagstifta rätten till tolk både utifrån patientsäkerhet men också för att vi som vårdgivare ska vara säkra på att den vård vi ordinerar förstås och följs, säger han.

Några röster från konferensen

Larvina Amin, Svenska muslimer för fred och rättvisa:

– Det här är ett ypperligt tillfälle att knyta kontakter över bransch- och organisationsgränser. Jag har hört flera intressanta tal bland andra Erik Ullenhags som lyckades förmedla många känslor, men frågan är hur verkligheten ser ut. Ofta lovas guld och gröna skogar men lite görs i praktiken.

Anne Colt, Transföreningen FPES:

– Jag har sett alltför många exempel på stuprörsinriktade verksamheter. Det jag saknar är samverkan. För att påverka rättsutvecklingen behöver vi börja tala med varandra, samla all den kunskap vi gemensamt har och ta det vidare till konkreta lagförslag.

Ken Gammelgård, DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder:

– Tyvärr är det de mest invigda som lockas till dessa konferenser, men för erfarenhetsutbytet är det guld värt. Jag har fått med mig flera konkreta tips på hur man kan arbeta vidare med frågorna.