Seminarium MR-dagarna i Örebro: Rättighetsbaserade arbetssätt

–  Romer har genom tiderna utsatts för oerhört allvarliga kränkningar och förtryck, inte minst från staten. Av den orsaken finns ett lågt förtroende för myndigheter och det offentliga. DO:s arbetssätt utgår därför från romers erfarenheter av diskriminering och romers möjlighet att delta i beslut och verklighetsbeskrivningar som rör dem, sa Heidi Pikkarainen, utredare på DO.

DO presenterade på sitt seminarium ”Rättighetsbaserade arbetssätt” hur myndigheten har arbetat för att stärka rättigheter och lika möjligheter för bland annat romer och transpersoner.

Heidi Pikkarainen berättade om den antiziganism som romer utsätts för och som orsakar diskriminering och det faktum att romer inte har tillgång till bostad, utbildning, arbetsmarknad, socialtjänst och hälso- och sjukvård på lika villkor som majoritetsbefolkningen.

DO:s arbetssätt går ut på ömsesidig kunskapsutveckling. DO genomför rättighetsbaserade utbildningar med utgångspunkt i deltagarnas erfarenheter av diskriminering. På så sätt får myndigheten kunskap om diskriminerande strukturer och deltagarna får kunskap om vägar till upprättelse. På ett mer långsiktigt plan har DO även referensgrupper både bestående av romska organisationer respektive transorganisationer för att i samverkan identifiera problem och lösningar. Andra viktiga instrument är att använda sig av den internationella kritik som Sverige får från främst Europarådet och FN om brister i att leva upp till bland annat minoritetskonventionerna.

Peter Tai Christensen, utredare på DO, har arbetat på liknande sätt med den nya diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck.

– Sjukdomsförklaringen av transvestism och könsidentitetsstörningar togs bort av Socialstyrelsen den 1 januari 2009. Samma dag trädde förbudet mot diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck i kraft. Det är en utopi att tänka att transpersoner direkt kommer att anmäla diskriminering i stor utsträckning och ha möjlighet att ta tillvara på sina rättigheter på lika villkor som andra när det förekommit och förekommer en så stark stigmatisering av gruppen, sa Peter Tai Christensen.

Även bland transpersoner förekommer ett lågt förtroende för det offentliga baserat på de kränkningar som de utsätt för inom exempelvis hälso- och sjukvården, i kontakt med Polisen eller med andra myndigheter. DO har därför arbetat med rättighetsbaserade dialogseminarier tillsammans med de största transorganisationerna i Sverige. En förutsättning för DO:s arbete har varit ett normkritiskt perspektiv: att ifrågasätta den tvåkönsnorm som råder i samhället istället för transpersoners egendefinierade identitet.

Effekterna av de rättighetsbaserade arbetssätten har varit positiva. DO har fått kunskap om de områden där transpersoner är särskilt utsatta exempelvis hälso- och sjukvården och utbildningsväsendet samt de lagar och regler som fortfarande diskriminerar transpersoner, till exempel lag om ändrad könstillhörighet som kräver tvångssterilisering för att få igenom en ändrad juridisk könstillhörighet.
Vad gäller romer har antalet anmälningar ökat från 2-3 stycken per år till cirka 30-40 per år. Detta har inneburit att myndigheten med framgång kunnat driva individers rätt till upprättelse i domstol eller förlikningar men också att kunskapen om de diskriminerande strukturer som romer utsätts för har ökat.

Diana Nyman, medlem i DO.s råd och sakkunnig inom romska frågor, berättade om att rättsprocesserna är av stor betydelse för att komma åt de diskriminerande strukturerna och återupprätta förtroende hos romer för myndigheter.

– Många romer upplever svårigheter att hävda sina rättigheter på grund av den marginaliserade position vi befinner oss i. Därför är det viktigt med domar och förlikningar som ger upprättelse. Efter många år av förföljelse och förtryck behövs det mycket kraftiga insatser för att komma åt de diskriminerande strukturerna.

Vida Paridad från Örebro rättighetscenter berättade om det projekt med praktikprövning som Sveriges antidiskrimineringsbyråer i samarbete med AGERA-projektet är på gång med att genomföra. Praktikprövning innebär något förenklat att personer med till exempel olika etniska tillhörigheter utger sig för att intressera sig för något, exempelvis en bostad.

– Praktikprövning är en relativt ny metod i Sverige så vi har försökt lära oss av de erfarenheter som finns i exempelvis Frankrike och Holland. Det är en bra metod både för att stärka bevisning i diskrimineringsmål men också för att visa på diskriminerande strukturer.

Bland annat har förföljelse av romer i butiker testats via praktikprövning.