Minnesceremoni för offren under "Zigenarnatten"

Lyssna
Natten mellan den 2 och 3 augusti 1944 drevs omkring 3 000 romer av SS-soldater till gaskamrarna i Auschwitz-Birkenau för en säker död. Sedan dess har natten kallats ”Zigenarnatten”. På flera håll i världen uppmärksammar man denna händelse genom att hedra minnet av offren i olika ceremonier.

Det var SS-Oberstormführer Otto Moll, kommendanten för Auschwitz-Birkenau II, Josef Kramer och lägerchefen Hans Schwarzhuber som tvingade romerna att röra sig mot gaskamrarna. Offren den här dagen var främst äldre och sjuka människor, liksom kvinnor och barn. Vittnen har berättat att romerna gjorde starkt motstånd, men tvingades genom slag och eldvapen av SS-soldaterna att gå i led till gasningen, för att sedan brännas i de tre ugnarna. Då en del av krematorierna var ur bruk brändes kropparna även i stora gropar efteråt.


För att uppmärksamma dagen och offren när SS-soldaterna förintade det så kallade ”Zigenarlägret”, hålls en minnesceremoni på Raoul Wallenbergs torg den 2 augusti 2010 kl. 14.00 med närhet av integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni. Arrangör är kulturföreningen SIRF.

– Låt oss även här i Sverige minnas och hedra offren, överlevande och deras anhöriga denna dag genom att tänka på vilka ohyggliga konsekvenser diskriminering och rasism kan leda till. Vi har alla ett ansvar att värna om var och ens principer om mänskliga rättigheter så att detta aldrig händer igen, säger Katri Linna, diskrimineringsombudsman.

Den fortsatt aktiva diskrimineringen och förföljelsen av romer är en av Europas största skamfläckar. Romer blir fortfarande berövade de mest grundläggande medborgerliga rättigheterna:

  • Romer utsätts för tvångssteriliseringar och regelrätta avrättningar i Ungern och Slovakien.
  • Romer blir etniskt utgallrade, fingeravtrycksregistrerade och förvisade till baracker och läger i Italien.
  • Romer blir fråntagna sitt medborgarskap och sin sociala trygghet i till exempel Rumänien.
  • Romer i Sverige nekas ofta asyl och bostad.
  • Restriktiva lagar i Kroatien gör det svårt för romer att få medborgarskap.
  • Romer blir utestängda från grundskolorna och arbetsmarknaden i vartenda europeiskt land.

Listan kan göras ännu längre. Förintelsen må ha avslutats men anti-romaismen fortsätter att förgifta de europeiska romernas vardag och liv än idag.

– Det är svårt att förstå vidden av hur romerna har behandlats och fortfarande behandlas. Att få sina rättigheter tillgodosedda, oavsett vilken folkgrupp man tillhör, är något som inte kan förhandlas bort, säger Katri Linna.

Publiceringsdatum: 2010-07-29