Romers historia i Sverige har präglats av diskriminering och romer utestängs alltjämt från väsentliga delar av samhällslivet. Det har bidragit till en stor brist på förtroende bland romer för majoritetssamhället och myndigheter, liksom att romer sällan anmäler när de utsätts för diskriminering eller andra kränkningar av deras mänskliga rättigheter.
Sedan 2004 har den tidigare myndigheten Ombudsmannen mot etnisk diskriminering drivit ett tjugotal fall till domstol eller förlikning och alla har avgjorts till romers fördel. Under 2009 har Diskrimineringsombudsmannen (DO) nått framgång i sex domstolsärenden och en förlikning som också handlade om diskriminering av romer.
En av domarna rör en kvinna som inte fick hyra en lägenhet för att hennes man var rom. En annan dom handlade om fyra romska kvinnor som nekades inträde i en butik samtidigt som affärsinnehavaren även kommenterade deras klädsel på ett nedlåtande sätt. Ytterligare en dom rörde en kvinna som deltog i en konferens på ett hotell. Hon fick vid flera tillfällen höra av hotellpersonalen att kaffet enbart var till för konferensgästerna.
De rättsliga processerna har gett individer upprättelse men visar också på diskriminerande strukturer. Domarna är därför en viktig markering från samhället som bidrar till att driva på en samhällsförändring som säkerställer att romer får tillgång till sina mänskliga rättigheter på lika villkor.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering utvecklade ett långsiktigt och strategiskt arbete för att motverka och förebygga diskriminering av romer. Det har bidragit till att romer i ökad utsträckning anmäler diskriminering och hävdar sina rättigheter.
De arbetssätt som utvecklades av dåvarande myndigheten har utvecklats vidare av DO. Centralt i arbetet är att genom dialog med romer – lokalt, nationellt och i samverkan med romska aktivister – öka myndighetens kunskap om romers livsvillkor och öka romers kunskap om skydd mot diskriminering och vägar till upprättelse. Ömsesidig fördjupad kunskap är en förutsättning för att juridiken ska fungera som ett verktyg mot diskriminering och för lika rättigheter och möjligheter.
I arbetet med att utreda anmälningar är det nödvändigt att inte bara ha kunskap om diskrimineringslagstiftningen och det samhällsområde som anmälan berör. Kunskap om gruppers livsvillkor och bakomliggande strukturella hinder för deltagande på lika villkor är också viktig för att synliggöra och erkänna förekomst av diskriminering. DO:s dialog med romer är en viktig nyckel i sammanhanget och en förutsättning för att juridiken som verktyg ska fungera och bidra till att säkerställa prinicipen om alla likas värde och rättigheter.