EU har för tredje gången genomfört en undersökning om allmänhetens attityder till diskriminering genom en enkät i de olika medlemsländerna.

Studien visar att allmänhetens uppfattning i EU är att den etniska diskrimineringen är mest frekvent följd av åldersdiskriminering och diskriminering som har samband med funktionshinder. Det finns också en allmän uppfattning att det är åldersdiskrimineringen som ökar mest.

Intervjupersonerna tillfrågades också om de själva upplevt diskriminering och cirka 16% svarade att de någon eller några gånger under de senaste tolv månaderna upplevt diskriminering eller trakasserier som hade samband med etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, kön, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder.

För Sveriges del finns det tre frågor som sticker ut. Den första handlar om diskriminering på arbetsplatsen. De tillfrågade fick svara på vilken grund som kan sätta en person i underläge vid en rekryteringsprocess då det står mellan två kandidater med likvärdiga meriter. Omkring 70% av de tillfrågade i Sverige svarade att hudfärg/etnisk tillhörighet, namn, funktionsnedsättning eller sättet att prata/accent/brytning kan sätta en person i underläge medan medeltalen för övriga EU-länder låg på 13-38% beroende på vilken grund det handlade om.

Den andra frågan handlar om politisk makt. De tillfrågade svarade på hur de skulle uppleva om den högsta politiska ledaren i landet var kvinna, homosexuell, en person med en annan etnisk tillhörighet eller religion än majoritetsbefolkningen, en person med funktionsnedsättning eller en person under 30 eller över 75. Här fanns en något mer positiv inställning bland de tillfrågade i Sverige jämfört med övriga EU-länder. Denna skillnad märktes tydligast när det gäller om en kvinna skulle väljas till den högsta politiska posten.

Den tredje frågan där Sverige skilde sig handlade om vilken instans man helst ville vända sig till om man skulle bli utsatt för diskriminering eller trakasserier. På denna svarade 74% ur den svenska urvalsgruppen att man ville vända sig till DO, eller motsvarande, medan siffran för övriga EU-länder låg på 35%.

Totalt är det nästan 27 000 personer i olika EU-länder som deltagit i intervjuer och i Sverige är drygt 1000 personer intervjuade. Enkäten har vänt sig till boende inom EU-länder. Urvalskriteriet var att deltagarna skulle ha bott så länge i det aktuella landet att de kunde hantera landets språk att de  förstod enkäten och kunde svara på den.