2011-01-07
Ärende LED 2010/138Handling 4 RegeringskanslietUtbildningsdepartementet103 33 Stockholm
Diskrimineringsombudsmannen (DO) lämnar följande yttrande över ovanstående betänkande.
DO motverkar diskriminering och främjar lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. DO har också att beakta ett barnperspektiv utifrån Barnkonventionen.
DO hänvisar till de tidigare diskrimineringsombudsmännens yttranden vad gäller förslaget på lärlingsutbildningen i betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). I övrigt har DO följande synpunkter:
DO hänvisar till de tidigare diskrimineringsombudsmännens yttranden vad gäller förslaget på lärlingsutbildningen i betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27).
Utöver det vill DO särskilt lämna följande synpunkter utifrån rubrikerna i det nu remitterade betänkandet.
Det bör utredas vidare vad som ska gälla beträffande skyldigheten till stöd- och anpassningsåtgärder på arbetsplatsen i förhållande till vad som nu gäller enligt skollagen om rätten till stöd. Det är rimligt att en elevs särskilda behov behandlas likvärdigt oavsett i vilken gymnasieutbildning en elev deltar.
Arbetsgivarens skyldighet att anpassa arbetsplatsen är enligt förarbetena till diskrimineringslagen, typiskt sett, mindre långtgående vid yrkespraktik än vid anställning, eftersom en tid med yrkespraktik inte innebär samma typ av nära avtalsrelation som en anställning och sådan praktik dessutom normalt pågår under en kortare tid än en anställning. DO anser att denna skrivning inte får samma bärighet i ett utbildningssystem med långa och återkommande lärlingsperioder.
DO vill fästa uppmärksamhet på de skillnader i skydd som enligt betänkandets förslag en elev på en lärlingsutbildning får jämfört med en elev på annan gymnasieutbildning utifrån de krav som ställs i diskrimineringslagen.
DO anser att det är särskilt viktigt att problematisera den skillnad vad gäller kraven på aktiva åtgärder som i diskrimineringslagen finns mellan arbetslivet och skollagsreglerade verksamheter. En arbetsgivare har bara krav på sig att upprätta en jämställdhetsplan vart 3:e år och endast om arbetsgivaren har 25 eller fler anställda. I arbetslivet finns inte heller något krav på att arbeta förebyggande och främjande med diskrimineringsgrunderna sexuell läggning och funktionsnedsättning. Det är väl känt att det finns problem i arbetslivet exempelvis vad gäller trakasserier som har koppling till sexuell läggning och funktionsnedsättning. En ung person är extra riskutsatt inom dessa områden, och utsattheten kan medföra långtgående konsekvenser för individens relation till arbetslivet.
Ett annat viktigt område att synliggöra är den skillnad i preskriptionstider som finns avseende möjligheten att väcka talan vid brott mot diskrimineringslagen. I arbetslivet kan fristerna vara så korta som två veckor och maximalt två år, vilket ska jämföras med två år från att eleven fyller 18 år vad gäller utbildningsområdet. Det är diskutabelt om tillgången till rättsligt skydd ska skilja sig på detta vis mellan elever beroende på vilket gymnasieprogram de väljer. Lagstiftaren har ansett att det ur ett barnperspektiv är viktigt att ha längre preskriptionstider.
DO vill i detta sammanhang också påminna om såväl arbetsgivarens som utbildningsanordnarens skyldighet att utreda och åtgärda trakasserier när man får kännedom om sådana. En av förutsättningarna för att diskrimineringslagstiftningen ska fungera i denna del är att den som är utsatt påtalar trakasserierna. Detta är inte alltid lätt, och torde vara än svårare för en ung människa med en tillfällig placering på en arbetsplats som vederbörande kan sägas stå i ett slags beroendeställning för att kunna ifrågakomma för fast anställning. Åtgärder bör vidtas för att underlätta för lärlingen att få tillgång till (kännedomen om) sina rättigheter i denna del.
Det borde i utbildningskontraktet kunna tydliggöras hur ansvarsfördelningen är tänkt då det handlar om trakasserier och diskriminering för att underlätta för lärlingen att få tillgång till sina rättigheter. Här skulle exempelvis också kunna anges en skyldighet för arbetsgivaren att ha tillgänglig information för vad som gäller vid uppkomst av trakasserier.
Arbetsgivaren och utbildningsanordnaren bör iaktta extra vaksamhet då diskussion uppkommer om att säga upp anställning eller utbildningskontrakt. Exempelvis kan frånvaro vara en viktig signal om att det förekommer trakasserier eller brister i det stöd som eleven kan behöva på grund av exempelvis funktionsnedsättning.
DO anser att det bör utredas om det skulle vara lämpligt med särskilda bidrag för att en arbetsgivare i praktiken ska kunna genomföra olika stöd och anpassningsåtgärder som kan krävas, exempelvis för att genom kompetensutveckling av befintlig personal kunna tillhandahålla handledning anpassad till personer med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Det saknas en konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv och utifrån de integrationspolitiska målen i enlighet med kommittéförordning (1998:1474) 15 §. Konsekvensanalys ur ett jämställdhetsperspektiv är gjord utifrån förslaget om lärlingsutbildning i betänkandet Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27), men saknas utifrån förslagen i föreliggande betänkande. I betänkandets bilagor redovisas erfarenheter från Danmark och Norge vad gäller frågor som rör kön, integration och diskriminering på grund av etnisk tillhörighet. Det är viktigt att en konsekvensanalys genomförs även utifrån föreliggande förslag, då redovisningen av situationen i Danmark och Norge pekar på allvarliga brister inom detta område. Exempelvis påvisas diskriminering från företagens sida då dessa valde bort elever med invandrarbakgrund, samt att elever med invandrarbakgrund på egen hand inte hade samma möjligheter att hitta lärlingsplats.
Då utredningen särskilt lyfter att arbetsgivare i högre grad än tidigare kommer att uttrycka intresse av och synpunkter på vilka elever som ska placeras hos dem, vill DO göra regeringen uppmärksam på dels vad som nämns ovan om erfarenheterna från Norge och Danmark och dels vad som gäller enligt diskrimineringslagen. Enligt diskrimineringslagens förarbeten ska lagen tillämpas i de fall en arbetsgivare lämnar en instruktion till Arbetsförmedlingen eller ett bemanningsföretag som åtagit sig att förse arbetsgivaren med arbetskraft. En diskriminerande instruktion kan i det sammanhanget innebära t.ex. att arbetssökande med viss etnisk tillhörighet ska väljas bort i arbetsförmedlingens eller bemanningsföretagets arbete med att välja ut lämpliga sökande till den arbetsgivaren. Det bör förtydligas att detta ska tolkas så, att diskrimineringslagen ska tillämpas även då en arbetsgivare lämnar instruktioner i samband med att lärlingar ska placeras hos arbetsgivaren. Utifrån tidigare erfarenheter är det rimligt att någon form av förebyggande arbete sker i exempelvis programråden.
Beslut i detta ärende har fattats av George Svéd efter utredning och förslag från Johan Gyberg. Beslut om yttrandets huvudsakliga innehåll har fattats av myndighetschefen Katri Linna.
George SvédChef för utbildningsenheten
Johan GybergUtredare