2010-01-15Ärende LED 2009/299, Handling 3
SkolverketCecilia Sandberg/Peter Bohman106 20 Stockholm
Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger följande yttrande över ovanstående förslag från Skolverket (ert dnr 2009:520).
DO:s huvudsakliga uppgift är att se till att diskrimineringslagen följs. Inom utbildningsområdet innebär det att verka för att inga elever diskrimineras eller trakasseras i skolan på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. DO har utifrån detta uppdrag inga synpunkter på gymnasieprogrammens föreslagna programstrukturer, kursinnehåll, nationella inriktningar eller programfördjupningar. DO har dock ett par synpunkter och kommentarer på de föreslagna examensmålen.
DO anser att en gymnasieutbildning bör förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv, både som arbetstagare och som entreprenörer. En gymnasieutbildning bör därför ge kunskaper om arbetsrätt, arbetsmiljö och diskrimineringsfrågor. Här saknar DO en stringens i de föreslagna examensmålen. För vissa program, till exempel Handels- och administrationsprogrammet, står detta omnämnt medan det för andra program, som till exempel Ekonomiska programmet, saknas. Detta trots att många av examensmålen betonar betydelsen av att ge eleverna kunskaper om entreprenörskap och företagande. DO föreslår därför att samtliga examensmål får en skrivning om kunskaper i arbetsrätt, arbetsmiljö och diskrimineringsfrågor, men att en sådan skrivning anpassas till karaktären på respektive program.
DO anser också att ett examensmål för de utbildningar där entreprenörskap är ett programgemensamt karaktärsämne, bör vara att ge eleverna kunskaper i rättigheter och skyldigheter utifrån diskrimineringslagen ur ett kund- och brukarperspektiv. Detta är även relevant för eleverna på Barn – och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet. Alternativt skulle en sådan skrivning kunna föras in i ämnesplanen för de ämnen där det är relevant, till exempel för ämnet entreprenörskap.
DO anser att examensmålen tydligare kunde anknyta till värdegrunden i läroplanen (Lpf 94). DO uppskattar formuleringen i examensmålet för Bygg- och anläggningsprogrammet. Där framhålls att det i arbetslivet ställs krav på kommunikationsförmåga och förståelse för andra människor och att eleverna i alla ämnen ska få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället. Vidare ska utbildningen utveckla elevernas förmåga att ha ett kritiskt förhållningssätt till attityder och värderingar på arbetsplatsen. En liknande skrivning finns även i målet för Restaurang- och livsmedelsprogrammet. DO anser att det här bör tydliggöras att man åsyftar attityder och värderingar gällande kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och ålder.
DO anser att en sådan skrivning är relevant för de flesta av yrkesprogrammen.
DO föreslår att examensmålen anpassas till rådande lagstiftning och aktuell terminologi. Begrepp som ”kulturell bakgrund” och ”mångfald” kan syfta på många olika faktorer och DO anser att de i examensmålen bör exemplifieras med eller ersättas av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och/eller funktionshinder beroende på vad som avses.
DO anser även att det i examensmålet för Handels- och administrationsprogrammet inte ska stå att utbildningen ska ge kunskaper i ”jämställdhetsfrågor” i arbetslivet utan istället ”diskrimineringsfrågor”. En sådan skrivning stämmer bättre överens med gällande arbetsrätt där kön numera är en av sju skyddade diskrimineringsgrunder, och där arbetsgivare är skyldiga att arbeta aktivt för att förebygga diskriminering inte bara på grund av kön utan även etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning.
Av samma anledning anser DO också att examensmålet för det Samhällsvetenskapliga programmet inte enbart bör ta upp frågor om genus, utan anlägga ett bredare normkritiskt perspektiv. Skolverket har själva i en studie (Diskriminerad, trakasserad kränkt? Barns, elevers och studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier(2009) Rapport 326, s. 88 ff, Skolverket.) framhållit att normer kring bland annat religion, etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, sexuell läggning och ålder bör diskuteras och hanteras tillsammans och inte var och en för sig då de samverkar och förstärker varandra i ett komplicerat samspel. DO anser att en skrivning om ett normkritiskt perspektiv bör inkluderas i åtminstone samtliga högskoleförberedande program.
Den sneda könsfördelningen i dagens gymnasieskola är en spegelbild av den arbetsmarknad eleverna utbildas för. DO uppskattar därför skrivningen i examensmålet för det Naturvetenskapliga programmet där det framgår att ”Utbildningen ska bidra till att bryta de existerande traditioner av yrkesval som leder till arbetsplatser med ojämn könsfördelning inom de naturvetenskapliga, tekniska och medicinska fälten.” DO föreslår att en liknande skrivning införs i fler examensmål då denna skeva könsfördelning på intet sätt är unikt för det naturvetenskapliga området. DO anser att en sådan skrivning bör föras in för alla de gymnasieprogram som avser utgångar där det idag råder en ojämn könsfördelning på arbetsmarknaden.
Avslutningsvis vill myndigheten tillägga att DO utifrån sitt uppdrag inte har några synpunkter på Skolverkets förslag till ämnesplaner i engelska, moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande (ert dnr 2009:535).
Beslut i detta ärende har fattats av Katri Linna efter utredning och förslag från Katarina Rouane. I beredningen har även enhetschefen George Svéd deltagit.
Katri LinnaDiskrimineringsombudsman
Katarina RouaneUtredare