2010-06-23
Ärende LED 2010/68Handling 2 RegeringskanslietUtbildningsdepartementet103 33 STOCKHOLM
Diskrimineringsombudsmannen (DO) har anmodats att yttra sig över ovanstående promemoria och vill med anledning därav anföra följande.
DO avgränsar utifrån myndighetens uppgifter sitt yttrande till ett diskrimineringsperspektiv.
Forskningen visar på att könstillhörighet utgör en tydlig påverkansfaktor för skolprestationer. I konkurrensen om betygen lyckas flickorna bättre än pojkarna i alla grundskoleämnen utom ett, idrott och hälsa. Departements-skrivelsen avfärdar detta problem med argumentet att det är en global trend. Orsaken till skillnaderna torde ha biologiska orsaker. DO anser inte att skillnaderna kan förklaras med endast biologiska argument. I Mats Björnssons Kön och skolframgång (Myndigheten för skolutveckling, 2005) redovisas forskningsresultat som vittnar om att lärare ser olika på flickor och pojkar och att kraven på dem skiljer sig åt. Skolverket har i sina studier visat på att det inte går att utesluta att flickors bättre uppförande i klassrummen skulle kunna påverka betygen, trots att närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete med mera inte ska påverka betygsättningen. Flickors bättre språkliga förmåga kan därtill påverka lärarnas bedömning av deras prestationer, även i ämnen och situationer där det inte är språkförmågan som ska värderas, som exempelvis matematik. I sådana fall skulle flickor belönas i flera omgångar för samma sak. En annan mer spekulativ tolkning kan vara att lärare kompenserar den orättvisa flickor anses utsatta för genom att pojkarna "tar för stor plats i klassrummet". Hur det än är förhåller sig med detta går det åtminstone att konstatera att det finns ett stort friutrymme för den lokala skolan och den enskilde läraren att sätta sina betyg, och att graden av friutrymme kan ha betydelse för bedömningen av flickors och pojkars prestationer.
Det finns undersökningar som visar att flickor och pojkar bedöms olika i olika situationer vilket just har med friutrymmet att göra. Det har gjorts en jämförelse mellan resultaten på de nationella proven och i internationella jämförande studier jämfört med betygsresultaten i skolämnena i övrigt. Den jämförelsen redovisas i Skolverkets Nationella prov – frågor och svar (2005). Skolverket skriver att de internationella jämförande kunskapstest ger minst utrymme för subjektiva bedömningar. Orsaken är att specialutbildad personal i de fallen rättar proven centralt, för att eftersträva jämförbarhet mellan olika länder. Rättningarna görs därtill efter en strikt poängsättning av svaren. Vad gäller de nationella proven rättar lärarna själva sina egna elevers prov, men det finns direktiv, om än ofta otydliga, för hur denna betygsättning ska gå till. I andra änden av skalan ligger betygssättningen av eleverna i skolämnena. I de fallen bedömer läraren sina egna elever efter personliga intryck och utifrån tämligen vagt definierade betygskriterier.
En färsk rapport, Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan? (Skolverket, 2009) visar att elevens resultat på de nationella proven beror mer på vilken lärare eleven har än på vilken skola den går. I Skolverkets rapport Grundskola för bildning (1998) vittnade eleverna om att de betyg de fick i mycket hög utsträckning var beroende av vilken lärare de hade och att det fanns skillnader mellan olika skolor när det gällde kraven för olika betyg. Det skulle med andra ord finnas belägg för att lärarna inte rättar sig efter de nationella och de lokala betygskriterierna. Skolverkets Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan? bekräftar detta strukturella likvärdighetsproblem. Alla lärare följer inte kursplanerna när de sätter betyg. De kan utelämna vissa mål och lägga till egna kriterier för betygssättningen. Studien visar att flickor får högre betyg än provresultat i jämförelse med manliga kollegor. Skolverket har gjort en liknande analys av grundskolan 2007 som visar på liknande problem i grundskolan. Betygen skulle med andra ord inte alltid sättas på likvärdiga grunder.
Regeringen konstaterade tidigare, i departementsskrivelsen En ny betygsskala (Ds 2008:13), att det finns brister i grundläggande förståelse och kunskap hos vissa lärargrupper beträffande det system de verkar i. Det innebär, enligt DO:s förmenande, att det finns en risk att eleverna inte bedöms neutralt. Staten har sedan tidigare vidtagit flera åtgärder för att komma till rätta med det här problemet, till största delen genom kompetensutvecklingsinsatser och informationssatsningar. Dessa har dock inte lyckats få bukt med problemen och öka samstämmigheten i betygssättningen. Skillnaden mellan skolornas betygssättning har inte förändrats över tid, enligt Skolverket. Utifrån de senaste årens betygsstatistik verkar skolan fortfarande misslyckas med pojkarna och särskilt dem med utländsk bakgrund.
DO skulle vilja se en normkritisk satsning för att medvetandegöra lärarna om könets och även andra diskrimineringsgrunders betydelse vid bedömning av prestationer. Utredningen En hållbar lärarutbildning (SOU 208:109) konstaterade att behovet av utbildning är stort inom det område som handlar om att motverka diskriminering och främja likabehandling. Att ytterligare öka den genuspedagogiska medvetenheten och kunskaperna om diskriminering på landets lärarutbildningar är ett viktigt steg för att säkerställa en mer neutral bedömning. På lärar- och rektorsutbildningarna bör det finnas ett obligatoriskt moment som ger studenterna grundläggande kunskaper i bedömning och betygssättning. Det är även viktigt att yrkesverksamma lärare ges tid för kompetensutveckling och möten över kommun- och skolgränser där de kan finna ett gemensamt synsätt för hur betygsdömningen bör göras.
Beslut i detta ärende har fattats av Katri Linna efter utredning och förslag från Patrik Edgren. I ärendets beredning har också enhetschefen George Svéd deltagit.
Katri LinnaDiskrimineringsombudsman
Patrik EdgrenUtredare