2009-05-05Ärende LED 2009/43Handling 5 Kulturdepartementet103 33 STOCKHOLM Diskrimineringsombudsmannen (DO) avger följande yttrande över ovanstående utredning.
DO har inget att invända i sak vad rör förslagen i betänkandet, men vill lämna nedanstående synpunkter. Två synpunkter är av generell karaktär och har därför inte angetts med kapitelnummer.
I betänkandet anges ingen tydlig definition av vad en breddad mångfald eller ökad jämställdhet kan innebära, detta riskerar att i förlängningen leda till en osäkerhet i hur kulturpolitiken bör föras.
Vem eller vilka innefattas till exempel i fokuset på de offentliga arenorna, vad syftar man på med att nämna att respekten för olikheter mellan grupper ska tillvaratas? Detta är exempel på viktiga frågor att ställa sig i sammanhanget.
DO upplever att betänkandet när det gäller Kulturrådets samordnande roll beskriver mångfald ur ett perspektiv som innefattar en bred representation av lagstiftade diskrimineringsgrunder, medan i andra sammanhang syftar utredningen snarare till mångfald ur ett traditionellt integrationspolitiskt perspektiv där det handlar om att främja lika rättigheter oavsett etnisk bakgrund.
I många sammanhang fungerar, i sin egenskap av förmedlare, enskilda kulturutövare såväl som större kulturorganisationer som viktiga samhällskritiker. Flera organisationer med brett kulturengagemang har ofta en viktig roll att spela i arbetet med att belysa och problematisera missförhållanden i samhället. Missförhållanden som inte sällan har samband med avsaknaden av ett perspektiv på mänskliga rättighetsfrågor.
Mot bakgrund av detta anser DO att det är av stor vikt att utredningen även beaktar vikten av kulturen som samhällskritiker och -motor.
DO är positiv till förslaget vad gäller Kulturrådets nya ledande, utvärderande och samordnande roll.
Dock vill DO i detta sammanhang tydligt understryka vikten av att bredda idén om vad som är kultur och kulturutövning. Den norm som tidigare styrt till exempel Kulturrådets fördelning av medel har tenderat att förstärka idén om att enbart projekt vilka kan sammanfattas i givna ramar för vad som är kultur som också kan erhålla medel.
Utredningen har betonat det, i synnerhet sen televisionens genombrott, förändrade kulturpolitiska fältet. DO önskar i detta sammanhang ett tydliggörande av Kulturrådets breda ansvar för kulturen, inte bara de delar som kan sorteras såsom traditionella konstarter såsom till exempel teater- och konsertverksamhet.
DO är positiv till att utredningen initierar ett första steg för att utreda möjligheterna till en institutionell hemvist för romsk kultur. Vidare är det positivt att detta ska göras i samråd med nationella romska organisationer.
Dock vill DO i sammanhanget koppla detta förslag till diskussionen vad gäller Kulturrådets roll. En god och bred analys av hur statliga kulturinstitutioner och Kulturrådet självt förmedlar bilden av vad kultur är och kan vara. Risken att skapandet av en institutionell hemvist liknande denna kan spä på idén om att en liknande institution enbart kan vara ett museum, arkiv eller en teater (likt de institutioner vilka omnämns i betänkandet som exempel på befintliga kulturinstitutioner med kopplingar till någon av de fem nationella minoriteterna).
Vikten av att samarbeta med redan befintliga romska kulturorgan i denna fråga kan inte nog understrykas, risken är annars att ett liknande projekt innebär en parallell, statligt präglad institution, utan med- och påverkan från romska kulturutövare.
Beslut i detta ärende har fattats av Christine Giljam efter utredning och förslag från Olle Brynja.
Christine GiljamChef för utvecklingsavdelningen
Olle BrynjaUtredare