Vad är positiv särbehandling?
Positiv särbehandling, omvänd diskriminering, särbehandling med syfte att främja en jämnare fördelning mellan grupper genom att medlemmar av en underrepresenterad grupp ges företräde. (Nationalencyklopedin) I Sverige är positiv särbehandling tillåten när det gäller kön i arbetslivet och ”vid tillträde till annan utbildning än sådan som avses i skollagen”, t.ex. högskolor och universitet.
Vad säger lagen om positiv särbehandling vid antagning till högskolan?
Diskrimineringslagen anger att förbudet mot diskriminering vid antagning till högskolan inte hindrar åtgärder för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Av lagens förarbeten framgår att positiv särbehandling kan vara en sådan åtgärd.Förutsättningen är att det sker i enlighet med EU-rätten:
• Urvalet får inte ske med automatik utan ska göras efter en objektiv bedömning av meriter och personliga förhållanden i varje enskilt fall.• Skillnaden i meriter får inte vara för stor.• Tillämpningen av positiv särbehandling ska sammantaget leda till en positiv effekt, även om enskilda sökande drabbas.
Positiv särbehandling – att göra ett urval efter en jämförelse mellan personer som har lika eller näst intill lika meriter – kan alltså vara tillåtet. Kvotering – att på förhand bestämma att en viss andel antagna till en anställning eller utbildning ska ha en viss egenskap – är inte tillåtet.
Vad tycker DO om positiv särbehandling?
Syftet med positiv särbehandling är att utjämna skillnader i villkor mellan olika grupper. För att ge enskilda lika möjligheter krävs det ibland att människor behandlas olika.
I ett samhälle som präglas av ojämlikhet mellan grupper och individer kan det vara en bra och viktig metod för att skapa rättvisa. Förutsättningen är att metoden tillämpas utan att skapa ny diskriminering. Ett villkor är att det alltid sker genom en prövning mellan individer med samma eller näst intill samma meriter.
Vad handlar anmälningarna mot Polishögskolan om?
Under sommaren har DO hittills (2011-08-09) fått in 118 anmälningar mot Polishögskolan från män som vill att DO ”ska granska om det förekommit olaglig diskriminering vid antagningen till Polishögskolan”.
Anmälarna har använt sig av ett formulär på Centrum för rättvisas (CFR) hemsida. CFR driver sedan flera år en kampanj för att få bort möjligheten till positiv särbehandling och är ombud för två män som anmälde Polishögskolan (PHS) för diskriminering i slutet av maj.
Enligt CFR:s beräkningar kan tusentals män ha blivit könsdiskriminerade av Polishögskolan och de uppmanar alla att anmäla PHS till DO.
Enligt CFR har Polishögskolan tillämpat könskvotering genom att ta in lika många kvinnor som män, trots att kvinnor utgör knappt 40 procent av de sökande. PHS ska nu ha upphört med könskvotering, men enligt CFR har manliga sökande haft betydligt svårare att komma till de avgörande intervjuerna än kvinnliga sökande även i årets antagning.
En del, men inte alla, anmälare uppger att de själva blivit utsatta för könsdiskriminering.
Vad innebär regeringens ändring av högskoleförordningen?
Högskoleförordningen medgav tidigare att högskolor och universitet gav förtur åt sökande av underrepresenterat kön för att skapa jämnare könsfördelning på en utbildning.
2010 föreslog regeringens utredare att den möjligheten skulle tas bort. Bakgrunden var en rapport från Centrum för rättvisa där det hävdades att många tusen kvinnor sorterats bort från högskoleutbildningar för att män getts företräde på grund av kön. Det gällde bland annat läkarutbildningar, veterinärutbildningar, tandläkarutbildningar och psykologutbildningar.
Centrum för rättvisa drev också en grupptalan mot SLU som slutade med att staten fälldes för könsdiskriminering och fick betala skadestånd till 44 kvinnor. I sitt remissvar kritiserade DO regeringens förslag. Enligt DO fanns det inte tillräckliga motiv för att avskaffa metoden positiv särbehandling, eftersom den rätt använd kan vara en bra metod för att komma till rätta med sned könsfördelning inom högskoleutbildningar.
DO framhöll att det som varit föremål för domstolens prövning var viktad lottning vid antagning i folkhögskolekvoten. Det var fråga om en stark form av positiv särbehandling som är att jämställa med kvotering och alltså otillåten. Av det borde inte regeringen dra slutsatsen att den positiva särbehandlingen måste avskaffas, vilket ändå skedde.
Ändringen i högskoleförordningen trädde i kraft i samband med antagning till utbildningar som startade efter den 31 december 2010.
Ändringen av högskoleförordningen påverkar inte diskrimineringslagens bestämmelse om att det är tillåtet med positiv särbehandling vid antagning till högskolan, eftersom en lag väger tyngre än en förordning.
Eftersom Polishögskolan över huvud taget inte omfattas av högskoleförordningen har ändringen heller ingen relevans för bedömningen av urvalet dit.
Varför avslutade DO ärenden om könsdiskriminering vid antagning till högskolan?
DO tycker att positiv särbehandling kan vara ett bra sätt att främja jämställdhet – förutsatt att det används på rätt sätt. I de här fallen hade det i och för sig använts på ett sätt som ligger alltför nära otillåten kvotering. EG-rätten säger tydligt att det måste ske en prövning i varje enskilt fall.
Men DO gjorde bedömningen att anmälarna i de aktuella fallen skulle kunna få rätt utan en domstolsprocess. Staten hade dömts för könsdiskriminering efter antagningsförfaranden som i princip gjorde det omöjligt för kvinnor att komma in på en utbildning. Rättsfrågan hade alltså redan prövats (eller var på väg att prövas).
DO utgick från att staten skulle göra rätt för sig och betala skadestånd till kvinnor som drabbats på liknande sätt. Våra anmälare kunde alltså vända sig direkt till JK med krav på skadestånd.
DO bad JK att inte göra preskriptionsinvändningar i de ärenden som avslutades. Anmälarna riskerade alltså inte att få sina fall preskriberade innan hovrätten hade klargjort rättsfrågan.