Vad är det för skillnad på trakasserier och kränkande särbehandling/mobbning?

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna eller är av sexuell natur (sexuella trakasserier). Till skillnad från kränkande särbehandling kan även en enstaka handling räknas som trakasserier. Skyddet mot trakasserier i diskrimineringslagen gäller arbetssökande, anställda och praktikanter samt inhyrd eller inlånad arbetskraft.

Om en arbetsgivare eller en representant för arbetsgivaren trakasserar en anställd eller en arbetssökande kan det enligt diskrimineringslagen vara direkt diskriminering. Arbetsgivaren kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som upplever sig ha blivit utsatt för trakasserier om arbetsdomstolen kommer fram till arbetsgivaren utsatt arbetstagaren för trakasserier och/eller om arbetsgivaren brustit i sin skyldighet att utreda och förhindra fortsatta trakasserier.
Begreppet kränkande särbehandling återfinns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1993:17). Med kränkande särbehandling menas återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap, exempelvis mobbning. Skyddet mot kränkande särbehandling omfattar bara anställda och arbetsgivaren kan inte bli skyldig att betala ersättning till någon som utsatts.